Alla föds okunniga och man blir kunnig genom att lära sig.

Gud förde er ut ur era mödrars sköten, ovetande om allt, och gav er hörsel, syn och hjärta; kanske känner ni tacksamhet [mot Honom]. [Koranen 16:78]

Statusen är ganska beroende av ens kunskap, ju mer man lär sig desto högre status får man. Är man mitt ute i öknen, då är guidens kunskap den mest värdefulla. Den gör honom/henne till den mest betydelsefulla personen i gruppen. Den som äger kunskap som leder till Allah är den mest värdefulla och mest uppskattade människan. Hon är lärd och som muslim är man ålagd att visa vördnad och respekt för en sådan.

På arabiska använder man ordet Alim för lärd, faqih  för rättslärd, Arif för en lärd inom den andliga vägen. Alla dessa benämningar har sitt ursprung i meningen kunnandet.

Vem är den som brukar yttra sig i muslimska juridiska frågor?
Det är den som kallas för faqih.

Är dennes fatwa tvingande?
Ja, ifall den rättslärde är en makthavare och att personen i fråga är berörd av fallet (att denne exempelvis skulle vara medborgare i rättslärdes land).
Nej, om den rättslärde inte är en makthavare.

Ibland händer det att de rättslärda är oense om en fråga, då får man välja mellan deras åsikter. Men om alla är ense om en åsikt då måste man följa det de har kommit fram till.

Finns det olika grader bland de rättslärda?
Ja det finns det. Den mest kunniges ord väger tyngst.

Det finns fyra kända rättsskolor (madhab) inom sunni inriktningen, dessa är:

  1. Hanafi
  2. Maliki
  3. Shafi’i
  4. Hanbali

Dessa rättsskolor tog sin form mellan 100 och 300-talet (muslimsk tideräkning). Sedan pågick utvecklingen vidare tills allt stagnerade nästan helt och hållet.

Den högsta titeln inom en rättsskola är ”imam-mustaqil” (självständig imam). Denna titel upphörde runt 400-talet. Det är dessa imamer som har tagit fram egna rättsregler, exempel på sådana imamer är Abu Hanifa och bint Sirin (ibn Sirins syster).

Den näst högsta titeln, ”Faqih-madhab”, är en nästan lika hög titel som ”imam-mustaqil” och det råder tvivel om den finns kvar. En ”Faqih-madhab” kan framföra en åsikt som skiljer sig från en imams förutsatt att rättsmetodiken är ur samma skola. Exempel på en ”faqih-madhab” är Ibn al-Qasim (imam Maliks störste elev)

Den tredje högsta titeln är ”Faqih-tarjih”. Den ger befogenheten att välja mellan två åsikter men inte komma med en egen. T.ex  imam Al-Nawawi.

Dessa tre är de högsta titlarna och utöver dessa finns några lägre som på långa vägar inte har samma befogenheter. Vill man vidareutveckla sig inom ämnet så är det böcker inom usul al-fiqh (rättsmetodik) man ska läsa. Man kan bl.a läsa boken ”usul al-fiqh” av Muhammad Abu Zahra. Han ägnade ett helt kapitel åt ämnet på ett pedagogiskt sätt.