I Sverige är det i dagsläget inte möjligt att vittna anonymt. Detta har i många fall inneburit att man inte vågar träda fram av rädsla för sin egen eller familjens säkerhet. Efter kravallerna i Rinkeby och skjutningarna i Malmö har vissa debattörer börjat argumentera för införandet av möjligheten till anonyma vittnesmål, som en åtgärd för att uppmuntra till fler vittnesmål och därmed få bukt med gängrelaterat våld. Men inrikesminister Anders Ygeman avfärdar förslaget.

Vi har kommit i kontakt med en källa som vittnat i domstol efter att ha varit åskådare till en våldsam gänguppgörelse i en svensk förort.  Han delar med sig av sin syn på detta förslag. Av hänsyn till hans anonymitet har vi valt att använda ett fingerat namn, ”Zayd”. Av samma skäl är vissa av hans beskrivningar av olika händelser relativt vaga.

 

Muslimer.se: Assalamu alaykum. Berätta lite om dig själv och din bakgrund.

Zayd: Wa aleykum salaam, jag är en gift småbarnspappa med invandrarbakgrund och uppvuxen i Sverige.

 Muslimer.se: Har du eller andra i din omgivning varit offer för eller bevittnat kriminella gärningar innan denna incident som ledde till att du kallades som vittne? Känner ni er säkra där ni bor?

Zayd: Jag känner individer som har fallit offer för gängkonflikter, vissa med dödligt utfall dessvärre. Innan föregående incident har jag även själv vistats i närhet av en skottlossning.

 Muslimer.se: Vad hände den dagen då du bevittnade denna gänguppgörelse?

Zayd: Jag hamnade mitt i en skottlossning och tog skydd i närmaste hörn.

 Muslimer.se: Hur bemöttes du av polisen?

Zayd: De var professionella och när de anlände till platsen försökte de i största möjliga mån lugna ned situationen.

Jag kan däremot tycka att de under fallets gång tar rollen av en kvasipsykolog och med detta syftar på när de underrättade mig om att jag skulle närvara i rätten.

Polisen förstod nämligen att jag skulle medverka motvilligt och i det fallet försökte de visa någon sorts empati samtidigt som de sa att jag är skyldig enligt lag att medverka. Stundvis talade de om socialrättvisa och vilken dygd det är att stå upp mot kriminalitet (med sitt liv som insats i rådande situation).

När jag påtalade om rädslan jag kände för min säkerhet bagatelliserade de den vilket var oerhört förödmjukande och kränkande.

Jag minns under en debatt på SVT där en polis så illmarigt nämnde hur mycket ett brottsfall hämmas p.g.a. ”att det råder en tystnadskultur i dessa områden”. Detta reagerade jag starkt på eftersom det ger sken av att det finns en subkultur i dessa områden som förhärligar våld och brott. Förvisso är många människor i området vilseledda men det är ett hån mot dem som måste leva under sådana förhållanden och samtidigt försöka ha ett drägligt liv och uppfostra laglydiga medborgare.

 Muslimer.se: Hur bemöttes du av rättsväsendet?

Zayd: Jag hade inga direkta kontakter med dem förutom när det kom till delgivning som de är ansvariga för.

 Muslimer.se: Kände du dig någonsin osäker i samband med rättegången?

Zayd: Man känner sig nog aldrig säker i en sådan situation tvärtom känner man sig blottad för all typ av fara. Det är psykiskt outhärdligt, Gud har varit ett starkt orubbat stöd för mig och till Honom hör all lov och pris.

 Muslimer.se: Vad tycker du om förslaget att tillåta anonyma vittnesmål?

Zayd: Det är jag sympatisk till, då polisen vädjar till allmänheten om hjälp men potentiella vittnen avskräcks med rädsla för repressalier.

 Muslimer.se:  Ygeman avfärdar förslaget med orden ”Jag tror att det är mycket svårt att förena det med de rättssäkerhetsgarantier som vi har i Sverige.” Man oroar sig för fabricerade anklagelser. Hur besvarar du detta?

Zayd: Jag är inte välbevandrad i svenskt rättsväsende, således bör mitt svar tas med försiktighet. Instinktivt kan jag tycka att hans oro för rättssäkerhetsgarantier är befogad dock med en aning hysteri.

Idag har kriminella nätverk med hjälp av offentlighetsprincipen tillgång till domstolsförhandlingar och förundersökningar. Konsekvent sitter de inblandade i en sårbar situation då det deras uppgifter och (ibland) deras anhörigas uppgifter är inkluderade i dessa handlingar.

Det skedde ett mord i Arboga där förundersökningen laddades upp på nätet och den innehåll obduktionsbilder på mördade barn. Jag har även sett andra förundersökningar där bilder på åtalade individers anhöriga har lagts in.

Dessa exempel är bara början av rättsprocessen och redan där kan man konstatera att det inte är särskilt uppmuntrande för gemene man att göra sin medborgarplikt.

När man väl sitter i en domstolsförhandling så har man både åhörare och åtalade som sitter med under förhören. I de fallen där det är tungt kriminella som är åtalade finns med som åtalade eller åhöraren är möjligheten till trygghet ytterst bräcklig. Man kan ha en rättegång ”bakom lyckta dörrar”, men det är särskilda fall som rör den åtalade i ett brottmål som är under 21 år, i mål om sexualbrott eller när uppgifter som rör den åtalades personliga eller ekonomiska förhållanden kommer fram. Förhör med den som är under femton år eller som lider av en psykisk störning får hållas inom stängda dörrar. Detta utesluter dock enbart allmänheten och massmedian från domstolsförhandlingarna, den åtalade kan fortfarande se eller höra vittnen och målsäganden samt ha tillgång till deras personuppgifter.

Med detta i åtanke ser jag möjligheten för myndigheterna att uppmuntra allmänheten till deltagande krympa.

Jag kan svara Ygemans påstående med att säga: Jag tror att det är mycket svårt att få vittnen att träda fram med den rättsprocess som vi har i Sverige. Grundtanken med rättssäkerheten är i sig nobel, att hämma korruption och lägga hinder i vägen för maktmissbruk och tyranni. Sorgligt nog är det en del av allmänheten som agerar som tyranner i detta fall.

Muslimer.se:  Tack för din medverkan. Jazak Allah khayran.

Zayd: Wa iyyak